Varsågoda! Här kommer en komplett dröm som ägde rum natten till igår.

 

Jag hade skrivit en novell, och nu låg den på ett bord någonstans. En liten, äldre farbror klädd i rutig väst, kavaj, gubbkeps och hela tjillevippen läste novellen och gick fram och tillbaka mellan den och ett papper som satt på väggen. På pappret på väggen skrev han upp min novell som han höll på att läsa. Han muttrade "vad stod det sen då?" och gick tillbaka till bordet där novellen låg. Så gick han till pappret på väggen (samtidigt som han sa; "Jaha ja, men det blir inte lika roligt när jag skriver det.") och skrev det han just läst.

 

Okej, go nuts med analyserna nu! (Gärna här, även om facebook-kommentarer också är trevligt.) Jag tycker själv den är rätt självklar. Förutom delen om att jag skulle skriva roligt, inte riktigt tanken alltid, va?

 

Och nu i det åsiska hemmet funderar jag på att trolla fram ytterligare en dröm, ty jag är trött och har inte energi till så mycket vettigare saker. (Den onda cirkeln: borde tråklaga mat och bli mätt och energisk. Men jag orkar inte.)