Det är nog det näst sista som känns jobbigast. Jag fyller ju år imorgon (det var då ett himla tjat!) och jag och min syster (som fyllde år på påskafton, vilket jag inte har bloggat om än. STRESSEN) ska ha ett litet släktkalas hos mina föräldrar imorgon. I egenskap av äldstasyskon har min syster med en himla fart bakat en massa kakor och lagt in i frysen. Det är även hon som tänkt ut maten. Jag är ganska bra på att planera och organisera, men inte när det kommer till mat och kalas. Jag som mellanbarn (skyller jag på) har väldigt lätt för att bara låta min syster göra allt. Jag känner att det går mycket smidigare om jag håller mig undan. Det faller mig ganska naturligt faktiskt att sätta mig på en stol och kolla Facebook istället. Jag lugnar mitt dåliga samvete med att jag tänker städa lite i huset. Och så kan jag ju alltid välja servetter när jag och syster ska handla på Maxi innan vi åker söderut imorgon.