Åsa assar: Björn och hundarna
Det här är jag.
Och det här är min goda vän Björn.
Förra veckan fikade vi. Jag åt den här, och Björn bjöd mig på te pga mitt framtida fattiga tillstånd.
Det var både trevligt och roligt.
Killen som jag skulle vilja påstå var konditorn sjöng Älgarna demostrerar högt och tydligt samtidigt som han gjorde hoppsansteg. Det där sista är eventuellt en efterhandskonstruktion.
Det blev högläsning av personligt brev som en sommarjobbssökande Björn hade skrivit när han var ungdom. Det lät ungefär som en pensionär hade skrivit det.
Sen reste den unge mannen sig. Och beklagade sig genast.
-Aj mina ben, mina ben, mina ben, sa han.
-Pensionär, pensionär, pensionär, svarade jag.
-Lilla flicka! kontrade han med och hytte med fingret. Jag skakade.
Men låt oss nu återvända till det viktigaste.
Ja, Björn hade på sig en skjorta med bilar på. Och alla bilar kördes av hundar. Inget konstigt med det. Låt oss kalla det för episkt!
Kommentarer
Trackback
