Det här kan man väl kalla slutet på utbildningen. Jag höll på att skriva att jag börjar närma mig slutet, men jag är väl mitt i slutet nu med fem veckor kvar (som pappa konstaterade i går, berättat av mamma i ett sms).

 

Hur som helst så har jag insett att jag klarat det här året (nio månader) utan inkomst hur bra som helst. (Jag kan göra det igen om ett tag - och skriva en bok i stället.) Jag är helt enkelt ett ekonomiskt geni. (Som varken har barn, hus eller bil, jag vet.) Därför har jag börjat handla lite mer aktivt igen. Med betoning på lite, jag handlar aldrig mycket.