Lucka 5
Våren 2010 hade en jättestor bebis slagit sig ner på Stora torg här i Kristianstad. Jag är inte den som är den så jag
gick förstås och sa god dag. Tyvärr pratade hen bara franska.
Lucka 4
Försök hitta en mer episk bild, gör det bara. Jag försöker alltså bryta arm med min då tolvåriga kusin Elof. Jag vill minnas att det inte var lika kämpigt med höger arm. Jag tycker vi bestämmer det. (Fotografen tror jag är Filippa som lånar min kamera. Bra fångat!)
Lucka 3
Jag läste i FOTO för inte alls länge sedan om en fotograf som hade fotograferat hundar i bilar. Han hade blivit tvungen att arrangera dessa eftersom det var lite krångligt att hitta hundar i bilar bara sådär, och sedan dessutom komma till att fotografera. Jag gillade resultatet av de arrangerade bilderna. Den här bilden är inte arrangerad. Hunden bara satt där och väntade på (gissningsvis) husse, utanför affären i Brösarp.
Lucka 2
Det kan tydligen vara så att när det var ett par år sedan man senast byggde en snögubbe så kan man glömma
hur de ska se ut. Det här är Sixten, byggd av Anna och mig en fin kväll i början av 2010. Några dagar senare
hade Sixten dött.
Lucka 1
SOM ni har väntat. Exakt sen julafton förra året, va? Glädjen ni känner nu. Ack. Redo? Nu kör vi. (Och jag riktar mig främst till mamma, min bror och min kusin Pernilla. Jag kände uppskattningen förra året.)
Det är inte jag som tagit den här bilden. Eller jo, jag har fotograferat av ett foto. Det är jag på bilden. På många bilder på mig som barn är jag allvarlig (och oftat mörkhårig). Här är jag väldigt glad, uppenbarligen (och dessutom blond, men det har inte med saken att göra). Därför tycker jag så mycket om den. Fotografen är mamma eller pappa. Jag skulle nästan gissa på mamma.
Jag hoppas att ni alla får en riktigt fin första advent, och att ni är lika glada som Åsan på bilden!
