Förra året var ett fint år (ja, nu förtränger jag förstås att jag hade konstant magkatarr), det innehöll mycket av det jag behöver. Jag plockade nyligen fram lite av det ur frysen. Smakade gott.

Idag har mina föräldrar varit gifta i hela 34 år! GRATTIS! (Eller, bra jobbat!)

Jag är inte säker, men jag tror att det kanske började på den här bloggen, råd om man vill undvika våldtäkter. Sammanfattningen nedan har jag dock lånat rakt av från Lilla Mysan.

Sommaren är här och med den följer våldtäkterna. Här är nio tips till dig som vill undvika våldtäkterna:

• Gå inte ut. Om du ändå måste gå ut, gör det inte ensam. Ta med dig en vän eller dina föräldrar!
• Ring polisens journummer om frestelsen blir för stark. Gå gärna med mobilen i handen så att du snabbt kan ringa en vän eller dina föräldrar.
• Var inte ensam med en kvinna
• Tänk på hur du klär dig! Kläder som är krångliga att få av är att föredra.
• Tänk på att all form av ovälkommen beröring, t ex att stoppa en hand innanför en kvinnas kjol, är att betrakta som ett övergrepp. Även om det sker på tunnelbanan. Eller på krogen. Eller på Viking Cinderella.
• Undvik att dricka alkohol. Om du inte kan låta bli, så se till att dricka hemma tillsammans med någon som kan hindra dig från att våldta.
• Inled inte en realtion med en kvinna förrän du är helt säker på att du inte kommer våldta henne.
• Sök hjälp om du märker att du har svårt att låta bli att våldta eller ofta går över gränsen.
• Undvik ställen där kvinnor vistas så som restauranger och klubbar, tvättstugor och vindar, parker och skogspartier. Undvik också centrum och hemmamiljöer.

Skrattade du åt det här? Tycker det är lite löjligt. Såna råd kan man ju inte ge. Ändå är det de råden kvinnor får för att undvika att bli våldtagna. Att ge samma råd till män får oss att skratta. Samma råd till män är bara komiskt.

Hur kommer det sig? (OBS! retorisk fråga)

Råkade gå förbi den här kaksugna killen för en månad sen. Och det är därför man alltid ska ha en kamera med sig.

Nu är jag inte så hemskt duktig på att vinna saker (förutom Roxettes LP-singel The Look som jag vann 1989 och har framför mig i detta nu (visserligen delvis täckt av kents senaste), och något mer som jag har glömt), men när man har chansen att vinna ett halsband med TÄNDER, då måste iaf jag försöka. Halsbandet är gjort av Konstsgrepps-Karin och tävlingen hittar ni (DU, var är alla mina tusen läsare?) här.



(Bilden tillhör naturligtvis Konstgrepps-Karin.)

När man länge letat efter något (och vad som är lång tid är väl som alltid relativt), och när man får kämpa lite för att hitta, då blir lyckan (eller assningen) desto större när det där väl dyker upp. Som till exempel när mamma och jag gick en promenad och skulle ta några (två) kontroller till Kulturtrampet och hade problem att hitta den första. En tallkam. Hur svårt kan det vara att hitta en tallkam? Vad är en tallkam? Var är vi? Sånt undrade vi. Vi hittade många tallar. Till sist hittade vi även rätt tallkam, upptäckte jag mycket glatt när jag vände huvudet från de snela hestarna en stund. Ser ni den? Kontrollen, alltså.



En med huvud och en utan.


En annan sak som jag letat efter är detta topplack som ska vara så himla bra. Nagellacket blir pianoblankt och det torkar direkt. Drömmen. Och jag hittade det, i min stad, på Åhléns. På en hyllan längst ner, bakom en massa andra nagelprodukter. Någon hade omsorgsfullt gömt det. Men mig lurar man inte så lätt.


Toaletter. Också trevliga att hitta när man letar efter dem. Även om det luktar lite så där.

Jag minns inte nu var jag fick det ifrån, men plötsligt kom jag på att jag ville flyga drake. Jag minns att jag tyckte det var kul när jag var liten. Plötsligt fick man bara upp den där draken i luften, hur lätt som helst. Dock mycket osäker på om "man" var jag i detta fall. När jag får en fix idé så stannar den ofta kvar på min att göra-lista, tills den blir gjord. Så planen blev: 1. Fråga min kompis Markus (som sa JA så klart) och 2. Hitta en drake. På Överskottsbolaget hittade jag (eller min syster snarare) den, och så var det bara till att åka till Karpalund och få upp draken ... Mycket svårare än vad jag minns.

Markus och draken. Här trodde vi fortfarande att det var lätt.


Jag gör ett tappert försök.


Det visade sig vara omöjligt att flyga den ensam, de två snörena ställde bara till det. Men till sist fick vi upp den, åtminstone en stund.


Sen fastnade den i ett träd och det tog ett tag att få loss den. Så då gav vi upp och hittade andra saker. Åsa assar: DJUR! :D







(Okej, biet är taget på annat ställe och senare, men tyckte det förtjänade att vara med, trots att den suddar till det.)

Jag läser en del bloggar, men det är inte precis "en del" som läser min blogg, så jag har då inget större inflytande. Men jag talar ändå (även om det varit lite dåligt med det på det senaste. Jag skyller på att jag försöker få bättre rutiner och därmed låter bli datorn några dagar i veckan. Och så skyller jag på att jag gärna vill ha en bild till mitt inlägg, men då jag mest fotograferar en massa och sen inte gör så mycket med bilderna, så kommer jag lite efter. Men hejhej, jag känner på mig att det blir ändring snart).

Okeeeej, lång parentes.
Vi tar det igen. Nästan.

Jag har märkt en tendens den senaste tiden bland dessa bloggare att berätta HUR DET SKA VARA. Ja, och inte bara bloggare för den delen, även bland folk som kommenterar. Vissa tycker att man ska vara tjock, det är ju kvinnligt vetja (säger de). Vissa säger att man ska vara smal och bara äta kesella (för då mår man så bra vetja (säger de). Vissa säger att man inte får säga "ett choklad" för det heter ju inte så. Det heter visst ... "choklad". Bara så. Osv osv. Så vad jag ville säga nu är att det är ju en himla tur att allt inte är svart och vitt. Det är en himla tur att vissa saker får man faktiskt bestämma själv. Man får själv bestämma om man vill berätta vilket parti man röstar på. Är man skåning så får man faktiskt säga "ett choklad", för här heter det så. Man får även själv bestämma om man vill använda ordet "man". En himla tur alltså! Synd bara att folk blir så himla upprörda samtidigt som de ska berätta om SIN EGEN ÅSIKT SOM JU ÄR DEN KORREKTA. Synd också att jag med är sån, och hänger upp mig. Men ändå, fetassning på att välja själv. (Men obs obs, man får inte välja själv om man ska typ särskriva, eller liknande. INTE OKEJ.)

Positivare assning kommer dyka upp ... förr eller senare. Hepp!