Åsa assar: Sopkjolen

Jag är ju lite av en lumpsamlare. Jag gör ibland fynd i till exempel soprum (som den där gången när jag hittade en massa orkidéer. En bor i dag hos mina föräldrar och jag har två hos mig som mår alldeles utmärkt).
 
Jag blir upprörd av folk som inte kan sopsortera. Det är respektlöst! Fok som lägger allt i brännbart (glas, mat, medicin) med motiveringen "allt är brännbart". GA-HA! Jag får utslag när jag tänker på er. Ni är ta mig tusan sämst. (Förutom typ rasister, som är sämre.)
 
Det gör mig lite nyfiken/misstänksam/uppmärksam när jag kommer ner i soprummet med mina exemplariskt sorterade sopor, och ser att någon har satt ner påsar lite vid sidan. Det hände för ett litet tag sen; fyra kassar med kläder. GAH. Tyget kan återvinnas, kläder kan säljas. Men jag kunde ju inte bära iväg med fyra kassar kläder, någon måtta får det vara. Jag tog en kasse upp till lägenheten. I den hittade jag tre plagg som jag sen bar med mig och slängde i en klädinsamlingscontainer vid Maxi (eventuellt inte bästa sättet, men jag kände inte för att ha det stående hemma eller göra något mer avancerat av det). Förutom detta så hittade jag en alldeles utmärkt liten kjol till mig själv! Sopfynd = bra!
 
Vatten på tröjan! Brännskada efter makaron på hakan! Ja, men kjolen då!
 
Kjolen då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0