Åsa assar: En social lördag
Förra lördagen fortsatte faktiskt mitt firande lite. Markus och Anna ville nämligen bjuda mig på en spelning i kulturkvarteret, och det kunde de väl få. Jag hittade Markus under magnoliaträdet tillsammans med sin kamera. Där stod vi och väntade på Anna.
Efter en stund kom Anna, och det var ju tur för det var hon som hade biljetterna. Och ja, även kul att se henne! Förbandet hette Kilimanjaro. Det kommer ingen recension här, men vissa låtar var sådär och vissa var bra.
Ellen Sundberg & the Widowmakers var huvudnumret för kvällen. Gillade det! Dock bättre live än på Spotify och kanske gillade jag hennes troliga personlighet (och det faktum att hon inte sa mycket mer än "tack" och såg finurlig ut) mer än låtarna.
När spelningen var slut pratade Markus, Anna och jag en liten stund innan vi sa ajöken. Sen gick jag hem till Emma.
Vi tittade på filmen En oväntad vänskap och åt god blåbärspaj. Dessutom aaw:ade vi oss över Emmas nyinflyttade undulat Timo. Fast någon bild tog jag visst inte, förutom på detta ljus. Oh well. Fin lördag!
Åsa assar: Instagram och prioriteringar
Det är fredag och jag sitter i soffan under fulfilten med något slags regn- eller hagelaktigt mot rutan. Jag skulle kunna skriva en lista över ställen jag har ont, men jag låter bli. Stressen började göra sig påmind igen förra veckan. Det är lite för mycket nu, kanske känns det lite mer eftersom jag är mer noggrann än effektiv om man säger så. Och noggrann innebär ju tyvärr inte heller att det blir som jag vill ha det.
Det är inte många veckor kvar till min examen nu. Nu ska jag bara bli godkänd på allt. "Har du någonsin blivit underkänd på något?" undrar du. Nej, men ändå. Det måste gå ihop nu.
Jag kan inte minnas att jag sett fram emot en examen så här mycket förut. Nu var det visserligen 15 år sen min student och 10 år sen min folhälsopedagogexamen, så det är väl si och så med minnet. Men det blir skönt att bli klar, även om jag förstås kommer sakna min fina klass och att ha mycket egentid för studier. Ja, kommer verkligen sakna det. Men jag kommer inte sakna att hela tiden tänka på vad jag borde plugga. Det blir skönt att komma hem och vara ledig. Jag hoppas det blir bra.
Det blir sällan som man tänkt sig, men bl.a. detta önskar jag att jag hade tid till nu:
- läsa
- skriva noveller och annat
- rensa ut kläder och grejer som jag lyckats trycka in på mina 27 kvadrat
- fotografera mer och sluta vara så ringrostig varje gång jag lyfter kameran
- se serier och filmer
- blogga lite ordentligare och KANSKE snygga till bloggen
En sak som jag kommit efter med är instagrambilderna här i bloggen, så jag bestämde nu precis att strunta i det. Jag lägger upp bilder på instagram för det är mitt sätt att bre ut mig. Jag tycker att jag är dålig på det annars. Men kanske lägger jag upp bilder här från instagram när jag känner för det. Kanske gör jag det på riktigt sen igen, vi får se. (Jag märker att en del av er antecknar nu, det är bra!)
Men någon bild kan jag ju bjuda på...
Jag har varit så upptagen att jag helt missat denna.
Denna upptäckte jag i går. En liten liten...
Jag har köpt snygga näsdukar, så numera snyter jag mig med glädje.
Jag har tagit snygga selfies.
Mina nejlkor är fina än, här 17 dagar gamla.
Jag har köpt den här som jag fick pengar till när jag fyllde år.
Den här köpte jag i går. Köpte dock inte tidning från Faktum-försäljaren som stod bredvid den långa rosaskodda försäljaren. När jag får fast inkomst ska jag bli mer välgörande.
Jag upptäckte att någon piffat upp statyn Främmande frukter med lerfrukter.
Och så har jag klämt in några promenader också. Kanske i dag också, om jag bara kommer igång med examesarbetet, som jag lagt massvis med timmar på den här veckan.
För övrigt:
Skojig notering; Om jag säger "vad är det för fel på män?" så är det alltid någon som tänker/säger "inte alla män!". Om jag säger "vad är det för fel på folk?" så fattar alla att jag inte menar allt folk.
Vad är det för fel på folk?
Åsa assar: Mer firande
Jag fyllde ju år förra måndagen, men det visade sig att firandet inte var slut i och med det. På tisdagen fick jag besök av en karl som hade den här fantastiska buketten med sig. Ja, karlen i fråga var förstås bara blomsterbud och buketten visade sig komma från Ola och Elin. Vilka vänner jag har!
Men det var inte nog där! På onsdagen fick jag kortet till höger från min moster och på torsdagen fick jag kortet till vänster, från Petra, Daniel och katterna. Åsakråkan blev mycket glad!
Åsa assar: En födelsedag
Kanske är det inte så konstigt att man vaknar med huvudvärk när man fyller 34. 34 är ju trots allt ganska många år.
Men till sist piggnande jag i alla fall till så pass mycket att jag fixade att ta en promenad. Jag hade egentligen tänkt promenera över backarna med pappa och Elin, men var inte i tillräckligt bra skick för det. (Jag var alltså fortfarande och påsklovade mig hos föräldrarna.) I stället blev det en liten promenad i skogen ensam. Ni skulle hört bäcken som porlade. Det var allt som hördes. I Kristianstad blir det aldrig så tyst.
Sen gick jag hem till de andra igen.
Jag fick god dricka och god mat.
Och mamma hade gjort egen chokladpudding (här dekorerad av mig). Jättegod!
Presenter fick jag också! Ja, det är inte riktigt klokt.
Åsa assar: En påskdag
Lika bra att jag tar hela påsken på en gång va?
Jag vaknade i flickrumsröran.
Sen promenerade vi iväg på påskrunda.
Är detta konst?
Detta är konst!
Och detta!
Sen gick vi lite i antikaffären också.
Elin är konst!
Den här åsnan ville egentligen följa med mig, men var skulle jag hängt den?
På hemvägen såg vi blåsippor.
Vi kom hem och beundrade Elins köp, och så kom moster på besök en stund.
Vi fick ny energi efter lite fika och åkte en tur och kollade konst på Fabriken. Titta havet!
Kolla, där sitter jag och läser en bok och där står jag och spanar. Konstnären heter Åke Andersson, vill jag minnas.
En upptagen liten människa av Sven Åke Ekberg.
Sen åkte vi hem och skapade lite egen konst.
Åsa assar: En påskafton
I got dressed for success...
Eller nä, mer för påskafton då.
Fick mat hos mor och far och skålade i julmust (sant).
Och så åt jag lite många ägg.
Kycklingarna viftade på tårna.
Och sen kom påskharen med matchande påskpresenter! (Ja, jag är 4 år. Nej, jag menar - jag fyller faktiskt 34 just i dag!)
Sen skulle vi måla ägg. I år med lite äggransonering - bara ett ägg var. Och jag fick lite panik, okej?
Elin och jag upptäckte plötsligt att vi tänkte ganska likt, som vanligt. (Baksidan på mitt kaninägg.)
Äggen.
Vinnarägget! Tjoho! (Det blev ju rätt fint, så här i profil.)
Hoppas ni har och har haft en skön påsk!
Åsa assar: En långfredagspromenad
I (lång)fredags bestämde jag mig för en promenad.
Fast efter 2 km var jag tvungen att gå hem igen (gick då närmsta vägen, nästan 1 km) pga stans minsta blåsa. Passade på att byta skor också, gympaskorspremiär, eftersom mina fötter höll på att brinna upp i de andra.
Till sist kom jag fram till Hammarsjön.
Det satt en fågel i ett träd.
Sen hittade jag några trötta vitsippor (och det var kanske här någonstans jag tappade kamerans linsskydd) innan jag gick hem igen, ganska trött i benen. Drygt 7 km = drygt 10 000 steg hade jag gått.
Åsa assar: Fem dagar instagram
Choklad med sanning, fick jag ju också när jag hade kalas. Tråkigt nog är jag inte riktigt nöjd med smaken. Det hela är underligt. Men det smakar inget? Eller? Ja, jag vet inte.
Skulle sova men blev djup (eller något). Nästa gång jag sov så drömde jag att jag befann mig i en smutsig källare där en stor fläkt försökte suga in allt i sin närhet och dessutom åt jag en rutten jordgubbe.
Jag tog denna bild med hjälp av min haka och självutlösare. Bullen, är jag normal? Jag satt och väntade på att kvällsmänniskan i mig skulle vakna, men tyvärr hände det inte. Det enda som hände var tvångshushållighet.
Det blev 1 april och jag kom ihåg att hänga upp min april-tavla.
Jag är inte så förtjust i att lura folk och är inte så lättlurad, men det här var ju bara kul.
Trots att jag lovat mig själv att inte klippa mig själv mer, så gjorde jag det ändå. Det blev i alla fall ganska okej till sist.
I onsdags, den svårfångade arten jag fångad på bild vid Hammarsjön.
Fick en gåva av Maxi, en kupong på ett halvt kilo lösgodis. Jag tog det med papper på eftersom folk är äckliga. Det råkade bli lite mer än jag skulle ha, men det var för pinsamt att lägga tillbaka. Nu har jag alldeles för mycket godis.
Jag påskpyntade lite i onsdags (jag spred alltså ut fula kycklingar i lägenheten), något oklart varför eftersom bara jag kommer se det. Kände mig lite som påskkärringen här.
I går var det lite sol och lite iskallt och hagel. Jag gick på stan och träffade på syster en stund också. Och så pluggade jag alldeles för lite igen.
Och så blev det skärtorsdag. #tbt
Denna långfredag sken solen och till sist kom jag ut. Fast efter 2 km fick jag gå hem igen pga Skånes minsta blåsa. Sen fortsatte jag gå. Och så tappade jag mitt linsskydd till kameran någonstans. Tjoho. Men drygt 7 km och drygt 10 000 steg har jag gått i dag. (Och hela dagen har blivit uppskjuten pga sjukt ont i magen i natt pga ätit för mycket choklad.)
Sen blev jag lite glad i kväll när jag kom på en bra grej med de här tappade kilona - den här visa-rumpan-korta-kjolen som mamma sytt till mig passar. Det ska jag utnyttja (pga fin kjol och dito rumpa)!
Åsa assar: Sitt och sin systers kalas
I söndags var det dags att åka till Brösarp och kalasa. Och ni bara: inte nu igeeeen, gör de inget annat än kalaaaasaaaaaa? Nu var det min syster och jag som skulle ha gemensamt kalas och sen dröjer det faktiskt tre månader förmodligen. Så det så.
Vi kom fram och fann björken ligga i bitar. Jag undviker smileys i den här bloggen, så: SAD FACE.
Det gavs lite presenter.
Och ficks lite också.
Elin fick en blixt. Kul för henne. Tur att det inte var jag som fick den!
Alla tre syskonen var hemma och alla hade målat naglarna.
Det här halsbandet fick Elin av mig. Hon fick också en klänning som jag köpte på Tradera innan jul. Hade tänkt ge den i julklapp men jag blev osäker när jag fick den. Så sen lät jag Elin prova den ändå och den visade sig passa jättebra, så hon sa att hon kunde få den i födelsedagspresent. Och nu hade hon på riktigt helt glömt bort att hon skulle få den. HAPPY FACE.
Sen kom det gäster och det ficks lite mer presenter.
Blommor fick jag också.
Och jag fick bland annat de här riktigt fina presenterna. Flickornas historia från Pernilla. Det blåser upp en vind från Isak. Och 200 kr (och ett påskägg) från Simon. Jag blir allt lite rörd när sju år yngre kusin ger en slant. Det kommer bli ett bidrag till en ny börs till mig, tänker jag.
Lite sånt här dukades fram. (Observera mitt bidrag: havreflarnen.)
Vi bjöd på våfflor också. Min variant.
Isaks variant.
Pernillas variant.
När vi kalasat klart körde och gick gästerna hem igen. Tack för att ni kom!
