Åsa assar: Linnérundan med familjen

I lördags gick jag Linnérundan med de här fina!
 
Vi såg nypon och där bakom anas Helge å.
 
Så här såg jag ut. Och där bakom anas Isak.
 
Bara Harry kollar i kameran (pappa blundar, jag zomade för att kolla, så jag vet).
 
Och så lite kor med Kristianstad i bakgrunden.
 
Vandra över ån. Innan dess fikade vi vid borgen Lillö. Vi hade flyt för plötsligt dök ett gäng för guidning upp och vi blev också inbjudna att gå in och kolla i borgruinen. Verkligen kul att se insidan också.
 
Ett tåg kom lastat med... Absolut vodka kanske?
 
Sen fick vi vänta in korna lite innan vi kunde passera, så de inte skulle äta upp Harry. De här två kallade jag och mamma på mycket proffsigt. Det är möjligt att övriga i gänget anser att korna hade gått förbi ändå, men det tror inte jag.
 
Sen var vi nästan hemma igen!

Åsa dissar: Tiden

Klockan är läggdags för längesen egentligen, men det blir aldrig förrän tidigast vid elva ändå. Oftast snarare tolv. Det är bara så det är. Och sen försöker tre väckarklockor av olika typ väcka mig på morgonen, men det struntar väl jag i. En kollega skämtade i dag om allt jag skjuter upp. Att gå hem från jobbet, att lägga mig, att stiga upp och att gå till jobbet. Det är en hemsk cirkel, en känsla av att konstant ligga ett par timmar (minst) back. Så är det på jobbet också på grund av för mycket att göra, men där gör jag åtminstone allt jag kan. Det är liksom inte jag som är orsaken till att det är för mycket att göra.
 
Sen kommer jag hem, trött som jag vet inte vad, och vad gör jag då? Jo, jag förstör kvällen genom att sätta mig i soffan och umgås med mobilen alldeles för länge. Bara för att jag är trött. Jag njuter ju liksom inte av det där sittandet. Först nu är jag lite piggare och skulle kunna njuta lite av att sitta här i min, i mitt tycke, ombonade lägenhet. Men jag njuter inte direkt. Jag mer tänker hetsigt på att jag inte borde sitta här. Jag borde komma i säng.
 
Så, slut på gnäll.
 
Egentligen skulle jag assa en grej men det vill jag inte lägga upp här under. Så det får bli ett nytt inlägg. Och för lite sömn.
 
P.s. I dag var jag hos sjukgymnasten på grund av min ischias. Hoppas det ger något.
 
 
 
 
 

Åsa assar: En flygande hund

Jag bjuder också på denna bild på glada Harry i Åhus i dag.
 
Men vet ni vad jag också kom på i dag? Julen närmar sig. Jag har ingen aning om hur jag ska kunna få ihop en julkalender här i bloggen. Hur ska jag lyckas trolla fram innehåll denna gång? Och hur ska jag hinna. Ja, vi får verkligen se om det blir något.

Åsa assar: Ett ettårskalas

Nu, just nu i kväll, slog det stora höstvemodet till. Egentligen brukar jag inte vara höstvemodig, eller extra vemodig någon annan årstid heller. Det är nog bara PMS. Men sommaren är hur som helst slut (sen tre dagar tillbaka) och det blir extra tydligt när jag tittar på bilder från i somras.
 
Bilderna nedan är bara tre veckor gamla. Daniels brorson Love fyllde ett år!
 
Ettåring luktar på blommor.
 
Stirr på liten boll. Till sist kastar någon iväg den så man kan jaga!
 
Alltid nära.
 
Morbror Daniel och Love. Daniel och jag gav Love en röd racerbil i trä.
 
Tårta!
 
Sen tog några ett sista dopp för denna sommaren. Jag badade bara benen, men det var fint och bra nog.

RSS 2.0