Jag träffade på min nästan hundraåriga granne. Och det låter kanske märkligt, men han hade blivit så gammal. Han var skrynklig och gick med käpp. Jag brukar se honom cykla och skratta med sina vänner. En gång såg jag honom hänga över fiskdisken, och så frågade han fiskhandlaren om han fick någon napp. Sen log han med hela huvudet. Men nu var han alltså plötsligt mycket äldre. Han hade med sig en kvinna som väl var en bra bit över 60 skulle jag tro. Kanske var det hans dotter, eller hemtjänsten eller någon annan hjälpsam. Men tänk ändå vilken lycka att ha varit frisk så länge, vara nästan hundra och ha en dotter (eller vad hon nu var) som ser efter en lite.