Lucka 1
Det är den 1 december och den här sömniga lilla bloggen sträcker på sig och vaknar sakta till liv igen. Skönt att något är som vanligt eller hur, för Bamses julkalender är då inte som vanligt. Köp inte den. Men jag gör mitt bästa för att hålla, kanske inte julkänslan men, traditionen vid liv.
Jag börjar från början, det vill säga med julafton 2018. Tyvärr var jag tydligen värdelös på att ta ordentliga bilder, men nu är det ju inte direkt fotokvaliteten som bär upp den här kalendern, eller hur? Vad det är som bär upp den vet jag dock inte riktigt, eller det är väl kanske jag? Hoho.
Jag vaknade i Brösarp och snön låg vit på taken.
Jag och syster körde en rätt så traditionell julklappsrunda.
I Bertilstorp sprang en julhäst på vägen. Min morbror och min kusin Pernilla var hemma, fast de skulle fira på juldagen i stället så det var klädkod pyjamas. I huset som skymtar på bilden bor min kusin Simon och där firade jag oftast jul som barn, för det var mormors och morfars hus.
Sen körde vi mot Brösarp igen (fast okej, denna bild är tagen på andra hållet) och på vägen mötte vi tomten som körde Volvo och vinkade till oss. Det var kusin Simon som varit iväg och tomtat hos några troligtvis nöjda barn. Vi körde vidare och hämtade upp bror för att köra till kusin Filippa för att önska god jul.
Sen körde vi hem och det blev förstås lite sånt här.
Och tända ljus, så klart.
Det kan vara en efterhandskonstruktion men jag vill minnas att jag vann.
Det delades ut julklappar, bland annat den här fick jag! Och ganska snart var julafton faktiskt slut.
På juldagen var snön borta.
Ha en fin första advent!
P.s. Ett nytt inlägg kommer (förhoppningsvis) dyka upp här klockan sju varje dag fram till och med julafton (förinställt så klart). Jag gissar att jag i vanlig ordning kommer tvingas lägga upp länk på Facebook.
Kommentarer
Trackback
