Åsa assar: En Brösarpsutflykt

Det krävdes en timme av "ska jag? Ska jag inte?" innan jag till sist marscherade iväg till bussen i söndags.
 
Vid Everöds flygplats (eller Kristianstads Airport, som bussrösten försöker säga) hoppades det fallskärm.
 
Sen kom jag fram och genom det öppna fönstret hördes Bruce Springsteen. Så jag antar att det är där Mattias bor.
 
När jag passerade rätt häck tittade jag noga efter blåsippor.
 
Sen kom jag fram och kände mig tacksam över att mamma hade lyckats med tankeläsningen och lagat soppa.
 
Mina föräldrar och jag satt och åt i uterummet när det plötsligt uppstod action. Den här vyn har min far retat sig på ett bra tag.
 
Och plötsligt syns backen! (Även om fotografen misslyckats med att visa det här.)
 
Sen gick jag ut.
 
Jag hittade en bonde.
 
Bonden sa: "Ta på dig stövlar!" Och det gjorde jag, och satte lite lök som var väldigt ivrig.
 
Sen gick mamma och jag ut för att titta på lamm på avstånd.
 
Och beundra vitsipporna.
 
Åsa -din färgklick i tillvaron.
 
Sen träffade vi denna kopparödla, som nog levde trots att den låg helt still och villigt lät sig fotograferas.
 
Sen gick vi hemåt, och jag fick mat igen.
 
Jag gick sen till bussen.
 
Och väntade med utsikt mot de norra backarna.
 
Sen kom jag hem till byggarbetsplatsen.
 
Men jag var inte ensam, hade fått med mig en fästingovän också. Jag smakar smaskens -och har uppenbarligen en luden rygg. Varsågod för titten och välkommen åter!

Kommentarer
Postat av: Petra

Vilken söt historia. Jag blir så fruktansvärt avis på att ni har så mycket vår. Jag hade vantar och stickad halsduk idag på stan. Men jag unnar ju er det såklart. Våren är ju det bästa som finns! PUSS!

Svar: Jag har också vantar än. Mina händer dör så fort jag cyklar utan, de är helt spruckna :/ Och sjal har jag också. Folk tycker jag har för mycket på mig, men jag är ganska kall av mig. Puss!
Åsa

2013-05-02 @ 21:48:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0