Åsa assar: En söndagspromenad i Åhus
På söndagen tog vi alltså en till promenad. Vi svängde inte höger här. Vi är väl inga mesar heller!
Här gick vi. (Och den här bilden hade kanske blivit fin med photoshop? Orka (lära sig). (Inte alltså))
Här brukar militären leka, bland annat med bilar verkar det som.
Vi hade sån himla tur att solen kom fram. Och ja, den där tallen är en rebell.
Vi gick mot havet igen.
Havet.
Husse och hund har faktiskt lite lik gångstil.
Harry och havet. (Instagrambild)
Skuttiga små tasspår.
Sen gick vi hemåt igen.
Framme!
Efter lite skrubbande fick Harry också komma in.
Åsa assar: En lördagspromenad i Åhus
När det är onsdag och ganska grått och allmänt trött, så kan man ju alltid tänka tillbaks till promenaden i lördags.
Vi hittade spår av kalas.
Och en och annan snäcka,
Vi tittade på de små badhytterna.
Vi blev av med Harry ibland. (Jodå, han är i bild.)
Men han dök alltid upp.
Att det var grått gjorde ingenting.
Vi gick ut på bryggan också.
En och annan pirat... syntes inte till.
Sen gick vi hem igen till god mat, julmust och film. Och nästa dag blev det en till promenad, med sol. Ni ska få se, så småningom.
Åsa assar: Lite ordlös Instagram
Ja, här kommer lite från Instagram från den senaste tiden. En bild säger mer än tusen ord får bli temat här bestämmer jag.
Åsa assar: Ett kalas med liten promenad
Sista helgen i september var jag på kalas. Ett legobyggarkalas.
Det var Gunilla som syns lite svagt i bakgrunden som firades. Och dessutom firade jag att jag lyckades ta en skarp bild på fina Hugo för första gången på nio år.
Hugo 2006.
Tillbaka till 2015... Det var en fin sista septemberhelg och vi tog en liten promenad.
Morbror visade finfin tegelpannssamling.
Vi gick på rad.
Mormors luktärter hade smitit till ängen.
Bevis på att det verkligen var höst.
Jag klättrade lite.
Sen gick vi in igen och sa strax hejdå.
Vi tog vägen över Brösarps norra backar. Skåne är inte platt.
Så landade vi i Brösarp där jag beundrade mina föräldrars nya högtalare och snygg bänk och lådor som pappa byggt. Sen beundrade jag mammas mat och sen körde vi hem.
Åsa assar: En Åhushelg
Som vanligt bloggar jag i efterskott. Men det får vara så. Jag är ju lite halvdan, med för stora krav på mig själv. Rätt dumt. Men hur som helst, nu kommer en halvdan assning om världens finaste Åhushelg.
Till exempel det här. Som jag inte lyckades fånga på bild riktigt som det var. Alldeles stilla, tyst och pastelligt. Overkligt vackert.
Nästa dag tog vi en promenad och träffade en luden kompis.
Vi = jag + de här.
Vi gick ner till havet igen. Världens gladaste hund!
Så mycket att lukta på.
Det jag inte fick på bild var till exempel den absoluta tystnaden på natten och stjärnhimlen. Och den goda maten jag fick. Finaste helgen.
