Åsa assar: Två strandbesök
Nu har jag alltså en vecka på mig att blogga ikapp. Jag är inte riktigt nöjd med detta. Vad med mig är det som gör att jag alltid måste ligga ett par steg efter, angående cirka allt? Hur som helst, jag kör på... Detta är berättelsen om när jag förstörde min spionkamera, och hade trevligt samtidgt. Två gånger var jag på stranden förra veckan, och andra gången hade jag ingen kamera med mig. Av någon anledning.
Anna hade en vän med en bil, och vi åkte långt bort. Fast i det här fallet var vännen Annas granne, och långt bort var Åhus. (Och ja, jag fick med min vita arm på bilden.)
Där framme är det blå.
Vi var inte ensamma där. Dagen med kameran var det mest folktomt. Förmodligen på grund av mindre sandstormar ("meeh... måhhh" sa vi mest hela tiden, när vi tvingades blunda och stänga munnen hastigt. Hjälpte sådär) och inte så varmt.
Jag hade ungefär samma färg som sanden.
Jag badade lite också. Den andra gången vi var där, då när det var lite varmare, så hade vi strandgrannar en termometer med sig. TRETTON grader, gott folk.
Dagen då jag saknade kamera var jag bättre badklädd och jag var i ända till låren. Skönt att svalka av sig, men som sagt 13 grader. (Och sen gick min bikini sönder när jag kom hem. Vet inte vad det är med mig och allt som går sönder den här sommaren.)
Skillnaden mellan Åhus och Haväng. Plus mer sten på Haväng.
Och så finns det toalett i Åhus. Här på toalettjakt, och jag har tröttnat på Annas "AJ ETT BARR!" och lånat ut mina flipflops. Eftersom jag är lite mer behärskad(?) och tystlåten så sa jag mer "hmmpf" när jag trampade på ett. Ofta är det nog bättre att skrika lite.
Första dagen, när vi körde hem, visade Anna mig var hon växt upp. Suddigt, säger ni? Åh, ni vet, ligger lite sand i kameran bara.
Enligt Instragram såg jag och det ut så här på stranden (första gången, det med). Sköna dagar!
Kommentarer
Trackback
