Åsa assar: En nationaldag
Vad gör Åsa? undrar ni. Och så gissar ni på att jag går runt och dissar. Delvis sant; jag har dissat vakenhet och sen i söndags ägnat en stor del av mina vakna timmar till... sömn. Sådant som kidsen och annat löst folk kallar för fail. Jag är trött på att vara trött. Jag är trött på huvudvärk. Jag är trött på att inte lägga mig i tid. För det är det som är problemet. Eller kanske snarare att jag måste stiga upp så himla tidigt.
Trots all sömn har jag hunnit med en del värt att assa också. Jag börjar nu från början, med dagen efter studentkalaset.
Jag vakade i den mycket låga säng som står i mitt flickrum. Vaknade av mina föräldrars och systers röster från köket, under mitt rum. Hörde syster säga "hon som sa hon skulle upp tidigt", vilket förstås fick mig att banka argt i golvet. Sen steg jag upp och upptäckte grönska i uterummet.
Sen gick jag ut. (Ja, jag har såna här plastskor ibland i Brösarp, mobba mig bara!)
Jag åkte på morotsgallring.
Det tycks bli några amerikanska blåbär i år.
Även smultron blir det.
Elin kamouflerade sig.
Far var nöjd.
Mor var nöjd.
Sen åkte jag hem med min syster igen, där den stackars lånekatten hade varit ensam lite för länge.
Kommentarer
Trackback
