Åsa assar: Mors dag
Först; det heter alltså mors dag, eftersom det är just mors dag. Men just den här dagen får alla särskrivare för sig att de inte är särskrivare, och kallar det för "morsdag". Det ÄR skojigt!
Min syster ringde, hon hade konstaterat att jag inte väntade på henne vid biblioteket så hon sa: "jag kör dit där jag brukar släppa av dig istället." Det lät bra tyckte jag, plockade upp kameran och tog en bild på min mors dag-klädsel, och lät henne vänta lite till. Och det är precis så respektlös jag är med andras tid. Förlåt. Och jag vet, jag ser ut som någon från en bok.
Sen körde vi mot Österlen och jag tog fula bilder på raps. En dag ska jag stå still och ta fina bilder på raps.
Väl framme förberedde vi presenten i bilen (vilket var lite onödigt då det var far som öppnade dörren); nytt kakfat med kakor. Det kan diskuteras om detta är en god present, då min kära mor inte riktigt tål dessa sötsaker.
Allt var som vanligt; far diskade och mor surfade på mobilen. Det här är alltså min fina söta rara lilla mamma, och generös är hon också. Så där, lite sant fjäsk, eftersom hon säkert inte gillar att jag lägger upp den här bilden. Fast den är URFIN!
Kakfatet och kakorna. De flesta bakade av min syster, jag bidrog med några kakor från frysen som ju blev till när Anna och jag hade kalas.
Sen fick Elin en sån där läskig energi som hon får ibland, plötsligt var hon regnklädd och utomhus, jag hann knappt få upp kameran. Dock lite av ett mysterium varför hon tvättar ponchon, det regnade ju?
Jag trädgårdsarbetade lite i regnet (satte ut ungefär en miljon pyttesmå purjolöksplantor -som kanske inte ens överlever), med min hurtiga syster. Men mest kliade det i fotograferingsarmarna.
Snurrig tulpan.
Ej världens vackraste bild, men kolla vad det har kommit upp!
Snäckan. (Och det var HÄR jag återigen insåg att jag borde köpa ett macroobjektiv.)
Fint va? Men vänta så ska vi titta lite närmre på en sak i den här bilden.
Okej, gott folk, fritt fram att kalla mig geni!
Sen gick jag in och funderade på hur jag kan vara så lik min mor, när jag ser ut precis som min far.
Efter sedvanlig god mat, sa vi hejdå och tog oss igenom dimman och hem till Kristianstad igen.
Kommentarer
Trackback
