Jag och min syster. Försäljaren av Muminfigurerna ovan hade samma tyg på sin klänning som jag, så hon sa "åh, fin klänning!" när hon såg mig. Sen gick Elin och jag bara några få steg och då såg vi en kvinna som hade en precis likadan klänning som jag. Vad är oddsen? Jag viskade till Elin borde jag säga något? Men innan jag hann göra det så sa kvinnan i fråga "hejsan!" och gjorde en liten vi-har-likadana-klänningar-dans. Det gjorde mig glad!

 

Vi har trots allt kommit en bit från högstadiet då jag en dag hade samma gula tröja på mig som en tjej som jag hade tyska eller engelska med. Jag såg det redan utanför klassrummet och jag tyckte att det var lite skoj. Jag gick sen in i klassrummet samtidigt som tjejen och hennes kompis. De ser mig, stannar upp, tittar på mig. Går in i klassrummet och så hör jag kompisen säga till tjejen med tröjan: "jag hatar när det händer!". Jag hade förväntat mig en liten vi-har-likadana-tröjor-dans. Hon hade aldrig på sig tröjan igen. Nej, det kan inte lätt att vara populär.