Åsa assar: Ett kalas
Här var det lite tomt!
Min mage betedde sig bara värre och värre, och jag var tvungen att prioritera bort några saker och det blev bl.a. bloggen. I morgon tar jag sovmorgon (eftersom jag jobbat över lite innan), och kan därför blogga lite nu. Hade jag bloggat tidigare så hade det ändå handlat om min mage. Nu mår jag lite bättre och jag ska inte skriva om det. Eller jag kan skriva att jag nu lite mer aktivt ska göra vad jag kan för att få en snällare mage. Sömn, avslappning och motion tror jag på. Och att äta ofta och lite.
Bra grej är att jag har mycket att blogga om nu. Dålig grej är att... jag har mycket att blogga om nu.
Jag börjar med ett kalas som skedde för ungefär en månad sen. Den här misstänktsamma hönan döljer någonting.
Jag tror de var 16 (varav några adopterade).
En av dem.
Det var alltså ett kalas jag var på. Den här var nästan bjuden.
De här...
... var inte bjudna.
Jag, min mor och min kusin Filippa följde med de här två golliga på kattmatarpromenad. Det var han till vänster som fyllde år.
Också golliga.
Sen fick vi en vandring på ägorna.
Jag gjorde om ett r till ett k. Porklådan. Undrar om det har upptäckts än.
Sällskapet.
Jag gick in lite och fick klappa Kurt. Vi var båda lika förvånade.
Pricken höll avståndet.
Sen sa vi god afton och åkte hemåt.
Kommentarer
Trackback
