Lucka 2
Sen blev det i vanlig ordning nyårsafton. Är det bara jag som blir lite överraskad av att det plötsligt blir nyårsafton? Jag menar, julen närmar sig och man fixar inför det. (Och med "fixar inför det" menar jag främst "lägger ner jättemycket tid på att få ihop en julkalender i bloggen".) Sen är det plötsligt över och man kommer på att en vecka senare händer något mer (nyårsafton alltså). Så måste man ordna med det. Och sen är det plötsligt ett nytt år. Det går för snabbt.
Jag hade köpt ett nytt diadem på Hemköp, fint ska det va! Och som ni kanske ser använde jag mig av mobilkameran av oklar anledning. (Det ser ut som jag har skägg?)
Daniel var som vanligt kocken, mycket gott!
Vi hade gäster också! Här ser vi en som är rädd för raketer, så det byggdes ett litet tält till honom. Chivas heter denna gäst. Dessutom var Kristofer här, och även Anna och Renate en stund. (Jag vet, väldigt bra bild.)
Anna hade bakat denna vackra och goda tårta. Fast allt det vackra gled plötsligt av fatet och hamnade abrupt på golvet. Det var bara till att skopa upp det som gick att rädda och kalasa vidare. Dråpligt är nog ordet. Ack, vi pratar än i dag om tårtan som slängdes i golvet. Var den skyldiga avundsjuk på Annas bakkunskaper kanske? Vi har inte fått något riktigt svar.
Doris var så klart också med på festen. Vi (fast inte Doris) spelade en del spel, som i alla fall jag tycker hör till nyårsafton. Och vi fotograferade inte bara med min uppenbart dåliga mobilkamera, utan även med Hello Kitty-kameran.
Även på toaletten var det nyårsstämning med champagneljus.
Och sen slutade väl kalaset med cigarr på balkongen (inte jag) och sömn på soffan (inte jag) när gästerna gick hem. Jag vill minnas att jag började 2019 med att tag i en gigantisk disk innan jag gick och la mig. Vilken ordentlig början på året va, att börja det som en förnuftig människa som redan har diskat. Övriga dagar är jag ju expert på att skjuta upp det mesta faktiskt, särskilt disken.
Kommentarer
Trackback
