Lucka 21
Hej och välkommen till djurluckan! Djurluckan har ju en tendens att bli rätt så lång. Det kan nämligen vara lite svårt att välja bort gulliga djurbilder. I bild Harry som varit en hjälte i år och tvingats opereras två gånger. Mer om det här i djurluckan.
Agnes och Doris är oftast inte jättenära varandra, så det är inte helt lätt att få dem på bild samtidigt.
En utslagen björn på IKEA. (Ja, man måste faktiskt handla lite fast man är mitt i en pandemi. Och vissa måste jobba i butik fast det är pandemi. Så kan det vara.)
En avslappnad Doris.
En avslappnad Harry.
Doris i väntan på mat. Hon har här lagt sig där matskålarna brukar stå, men för tillfället blev de diskade. Stackars Doris, får ingen mat.
Nykammad!
Är det våren som är där ute?
Agnes och Harry bredvid varandra på värmefilten.
Fotomodell.
Mutad fotomodell.
En liten vila på kanten.
Hallå?
Butter katt i påse.
Vårsolen och ren nos.
Det har som sagt varit ett jobbigt år för Harry Saxon. Plötsligt hade han en cysta på tassen som tvunget fick opereras bort. Daniel hämtade hem en mycket groggy och trött hund. Det tog några timmar innan han vaknade till.
Jag köpte en krokodil til honom som tröst. Han blev så glad för den så han sprang med den och visade Daniel när han varit ute en sväng.
Tittar ut lite.
Ja, mycket att titta på.
Trött och utan cysta på tassen.
Ett annat slags djur.
Mer spaning.
Här kan man sitta.
En till humla.
Solkatt.
Skuggkatt.
Häger i regn. Hägrar är nog min favoritsak att se i Pildammsparken. Så fridfullt står den där (och spanar efter något att äta upp).
Byggkranar och kanadagäss.
En spindelmor med sina bebisar på sländformad LED-lampa i Åhus.
I skogen i Brösarp träffade mamma och jag på en gulröd blombock, hona. (Jag frågade och fick svar i gruppen Vilken insekt på Facebook.)
Två fröknar som båda har varit hos veterinären i år. Mest Doris som gått på rehab eftersom hon är lika stel som jag. Nu får hon medicin så hon skuttar nästan som förr. Hon är trots allt 15 år och förtjänar att inte ha ont. Agnes har varit hos veterinären på grund av snabb andning men allt var som det skulle.
I somras började Harry plötsligt halta. I oktober konstaterades det till sist att korsbandet var trasigt och vi fick lämna in honom för operation. Här har han fått ett halsband med sitt namn. Det var hemskt att lämna bort honom och inte kunna förklara varför och vad som skulle hända.
Dagen efter fick vi hämta hem en hund hög på morfin. Inte roligt att inte känna igen honom riktigt. Vi blev rekommenderade att begränsa hans rörlighet i lägenheten. Vi turades om att sova på soffan (eller, mest Daniel sov där) och första natten sov jag där. Mitt i natten hade han tagit sig in på toa och lagt sig där. Sen fixade Daniels pappa kompostgaller till oss så vi kunde begränsa var han befann sig. Här har vi just satt upp det och han har ännu inte märkt att han är instängd. Denna avgränsning var bara tillfällig för att försöka få honom att använda benet. Han fick rätt snabbt panik sen och vi avgränsade halva rummet i stället. Här ligger han bredvid ett lejon jag köpte till honom efter operationen. (Observera att man INTE får stänga in hundar på små ytor, som att till exempel ha dem i bur inomhus!)
Årets bild! Gäspande Doris och rakad och omplåstrad Harry som försöker komma upp i soffan (det lyckades han förstås inte med).
Lille trattkillen.
En dag i höstas hälsade mamma på för hon skulle till tandläkaren här. Harry blir så glad när någon kommer och hälsar på honom!
Harry fick en present av mamma.
Hungriga gäss.
Ibland är jag snabb med mobilkameran, här ett par som tittar på Lisa Toffts hundtavlor. Hunden ville nog gå vidare.
Tack och hej från djurluckan!
Kommentarer
Trackback
