Åsa assar: En kort men fin helg

Den senaste tiden känns det som jag inte gjort mycket mer än jobbat. Och det ligget ganska nära sanningen. De senaste tre veckorna har jag nämligen jobbat på lördagen också, alltså sex arbetsdagar per vecka, Visserligen inte full lördag, men fullt tillräckligt. Jag är rätt slut, och det är inte över än.
 
Därför har de korta helgerna jag fått betydd desto mer. Som den senaste helgen som var så fin. Jag blev hämtad efter jobbet vid tvåtiden och åkte till Åhus. På söndagen sken solen, och Daniel, jag och hundarna tog en skön promenad.
 
Genom skogen kom vi till havet.
 
Jag hittade någons övergivna snäcksamling.
 
Vi hittade också en glassked med löften om sommaren. (Instagrambild)
 
När jag skulle ta bild på samma bild med kameran undrade Harry vad jag sysslade med.
 
Strax därefter tog batteriet i kameran slut så det blev ingen "sen gick vi hem igen"-bild. Men det gjorde vi. Och snart är det helg igen!

Åsa assar: Ord från förr

 
Om jag fick bestämma...
 
skulle det inte finnas några bilar och lastbilar bara bussar. Och det skulle aldrig få vara krig och allting skulle vara mycket billigare. Om det skulle funnits några bilar skulle dom vara mycket bättre bilar som gick på något ofarligt ämne.
 
Tyckte Åsa cirka tio år.
 
Sen läste hon detta, säg två år senare. Och hon tyckte att Åsa tio år var en riktig mes. Hon strök och skrev om.
 
Om jag fick bestämma...
 
Skulle allt va billigt.
 
Ibland känns det lite som man bara blir dummare och dummare. Tur att jag rättade till mig igen.
 

Åsa assar: Ett kalas eller två

Nu har det nya året dragit igång och därmed alla dessa födelsedagar. På kalas i lördags hade jag bland annat med mig denna söta mus.
 
Syskonen Johnsson var där.
 
Och en massa tulpaner. Sen på kvällen i Brösarp dök Isak och Daniel upp med 20 minuters mellanrum och Isaks födelsedag firades. Vi fick igång mitt 8 bits Nintendo och spelade Super Mario 3 tills mina ögon inte ville vara uppe mer. (Bild på Isak långt ner här på grund av "fel" format från Instagram...)
 
 
 
 
 
 
 
 

Åsa assar: En snöig Åhushelg

Okej, var är nu pulkan?
 
Där var den ju!
 
Och där har vi ju snömonstret också.
 
På jakt efter längre backar. Fast vad är egentligen det där som följer efter dem?
 
SNÖMONSTRET! Eller, kanske Harry Kanin.
 
<3
 
Chivas och Harry hittade något skitgott godis i snön, mums mums så gott med kaninbajs! (Och sen var båda tvungna att väcka respektive husse på natten för att de (hundarna!) var tvunga att bajsa kaninbajs. Så kan det gå!)
 
Daniel på väg ner med sin systerdotter. Och sen blev jag också tvingad ner i pulkan. Första gånge jag åkte pulka på 19 år. Förra gången var i Brösarps backar. Jag delade pulka med en 14-åring och en 17-åring och det resulterade i en kind mot ett stängsel och en tandflisa mindre. Denna gång gick det bättre.
 
Sen plockade vi ur flickebarnet ur overallen (och nu, två dagar senare har hon vattkoppor, stackars liten) och gick in och värmde oss med chokladmjölk.

Åsa assar: Nyårslöften och förhoppningar

Hur går det med bloggandet, Åsa? Är det ingen som frågar mig, men det kan man ju undra ändå. Som vanligt brist på tid, ork, lust och fantasi. Plus att nätet redan är fullt av skit och jag orkar liksom inte riktigt vara del av det. Fast på insidan kokar jag.
 
Jag har inte ens assat nyårsafton, inser jag. Jag var i Malmö och det var mycket fint. Bästa slutet, bästa början.
 
 

Jag har ju redan sammanfattat 2015 med hjälp av mina bilder. Här kommer mina förhoppningar/löften inför 2016 som ju redan är i full gång, men först det jag skrev här inför 2015 - och hur det egentligen gick.
 
2015 års nyårsförhoppningar löd som följer:
 
1. Jag ska får ordning på min mage.
 
Hur gick det då? Mycket bättre men inte bra. Det blir den väl aldrig. Mer vatten, vila, sömn och harmoni och rätt sorts mat, vad det nu är, är förmodligen lösningen.
 
2. Jag ska gå upp i vikt.
 
Hur gick det då? Anledningen till detta löfte var att min elaka mage på kort tid gjorde mig alldeles för smal. Från smal till alldeles för smal på kort tid. På nyårsafton 2014 vägde jag mindre än på mycket länge, men sen dess har det gått sakta men säkert uppåt. Jag väger nu cirka 5 kg mer än för ett år sen. HURRA! Mår bättre och trivs bättre med kroppen.
 
3. Jag ska slurfa mycket mindre. (Slösurfa, that is.)
 
Hur gick det då? Ja, det gick väl rätt uselt med det under hela 2015.
 
4. Jag ska ta en promenad om dagen.
 
Hur gick det då? Räknas till och från jobbet? Riktigt dåligt gick det de sista månaderna av 2015. Minns inte när jag senast såg Hammarsjön.
 
 
 
5. Jag ska vara i fas med skola och blogg.
 
Hur gick det då? Skolan var jag väl aldrig riktigt i fas med, men jag klarade ju den i alla fall. Bloggen har jag legat bättre i fas med under 2015, men förmodligen för att jag bloggat mindre eftersom jag fotograferat mindre (med kameran alltså, mobilen fotograferar jag eventuellt för mycket med). Så kan det vara, men jag kommer kanske igen.
 
6. Jag ska lägga mig tidigare och läsa mer.
 
Hur gick det då? Ja, det där var väl ett skämt? Det är ju den ständiga jakten. Det gick uselt med det under 2015.
 
7. Jag ska skriva minst en novell.
 
Hur gick det då? Jag skrev en novell!
 
Förutom förhoppningarna hade jag ett nyårslöfte också:
 
Jag ska äta mer.
 
Hur gick det då? Uppenbarligen har jag ätit mer, annars hade jag inte gått upp i vikt.
 
Okej, nu har jag kommit fram till löften och förhoppningar inför 2016. Men först: Kolla på mitt silverhalsband som MIN KILLE HAR GJORT!
 
 
2016 var det alltså. Löften och förhoppningar. En jättelång lista.
 
Jag ska:
  • Börja träna. Ischias plågar mig från och till och jag vet att jag måste stärka min kropp.
  • Ta en promenad om dagen.
  • Slurfa mindre.
  • Läsa mer. Mål: Bli klar med det som just nu står i kö här hemma (och har gjort så i några år).
  • Fortsätta försöka få bättre mage.
  • Fortsätta äta så här lite kött som jag äter nu.
  • Bli bättre på att få i mig allt jag behöver (och nä, jag tror inte jag hittar det i köttet).
  • Inte gå ner i vikt.
  • Bli duktig på att åka tåg.
  • Köra bil minst en gång. (Konkret! Bra Åsa!)
  • Komma i tid oftare.
  • Sova mer på vardagsnätterna. (Varnätterna då eller?)
  • Skriva minst en novell.
 
Bring it!

Lucka 24

Till sist (och lite väl snabbt om ni frågar den här kalendern) så blev det då julafton. Jag har inte firat med Harry men jag antar att han spenderat dagen ungefär såhär, mellan hysteriska anfall.
 
 
Jag och syskonen landande i Brösarp i går. Innan vi packade bilen i dag för en julklappsrunda hetsade jag iväg till affären. På vägen råkade jag möta en tjej som jag följer på Instagram och vi sa hej. Sen hetsade jag alltså hem igen och vi åkte först iväg till Bertilstorp.
 
Julklappar byttes och vi fick knäck och julmust. Och så tog vi bild på de kusiner som fanns på plats. Det hade ju varit en fin bild om det inte var för Pernillas troschock (jag lovade ju en fin bild på henne förut, det gick ju nästan!), och det hade ju inte heller skadat om jag hade haft ögonen öppna. Bättre lycka nästa gång!
 
Till och med kontakterna var tomtelika i Bertilstorp!
 
Men kransen var finast ändå.
 
Vi kom hem igen lagom till att en bror och en mor kom hem från promenad.
 
Vi packade in mamma och andra julklappar i bilen. Och pappa bara tittade ut lite.
 
Och så åkte vi till Kyrkeröd eller Attusa eller var det nu är moster med familj bor. På väg dit träffade vi på en kusin från andra släkthalvan vid en busshållplats, min kära gamla klasskompis Fanny.
 
God jul sa Donna (rätta mig om detta är en annan hund).
 
Kurt var mer skeptisk.
 
Och Pricken ville ha hundmat.
 
För en sekund trodde jag att min Daniel var på tv.
 
Moster bjöd på fika. Jag hittade en bild på henne från julen då hon var 17 år. Lite lik Åsa 34 år.
 
Sen åkte vi hem igen och jag har mest umgåtts med min blogg. (Skyll mig själv!)
 
Fast lite snäll hade jag varit för jag fick julklappar!
 
Och rischoklad!
 
Jag gav bort lite julklappar också. Bland annat dessa gula vinylkameror till Elin från Made by Leena.
 
Bland annat fick jag kattvantar av kusinerna Filippa och Elof (pefekta!) och torgvantar stickade av Elin (perfekta!).
 
Jag fick böcker.
 
Och jag fick en liten Henry (när jag jobbade som städerska hade jag ofta en större Henry som sällskap) och kusin Pernilla gav mig magneter med mina egna bilder!
 
Det var lite av det jag fick, och mycket av denna julafton. Tack för att ni öppnat mina luckor och förlåt att det blev lite dumt på slutet. Nu ska jag snart lägga mig för i morgon ska jag fira lite igen. En fortsatt god jul önskar jag er!

Lucka 23

Sen blev det augusti och vi var snygga/hade solen i ögonen.
 
 
Jag var i Brösarp och vi åkte på fotoutställning. Och jag hade två veckors semester!
 
Det blev september och jag började jobba på ögonmottagningen. Någon helg ibland var jag, Daniel och Harry i Åhus. Harry var glad. Men det är han alltid.
 
Det blev oktober och vi var visst i Åhus då med. På bild är det inte Harry utan hans pappa Chivas, som vanligtvis inte är så här glad och hoppig. Men ibland så!
 
Chivas och joggarna.
 
Stranden i Åhus undersöktes en del.
 
Och solen sken visst ibland.
 
Jag hälsade på Disa, Timo och Emma.
 
Det blev november. Jag, Daniel och Harry träffade på kusin Fanny på en kvällspromenad. Sen gick Daniel och jag på kyrkogården i natten. Tyvärr var vi inte ensamma och blev halvt anfallna av en stor hund i mörkret. Dessutom gick jag på Moderna i Brösarp och köpte ett fint soffbord. Inte konstigt man blir trött.
 
Ibland var vägen till jobbet fin.
 
Harry var ivrig och gav mig en tidig julklapp.
 
Nu är den snart här. Den stora julluckan! (Kommer jag hinna på rätt sida om julafton?)

Lucka 22

I maj försökte vi odla lite.
 
Det var vår!
 
Anna och jag var på Liv Strömquist-utställning och sen lyssnade vi på ett samtal hon deltog i.
 
Annars var det väl som vanligt; skola. Och en del promenader verkar det som. Anna och jag lyckades gå Linnérundan en gång.
 
Sen tog jag examen!
 
Jag hade ett fint litet examenskalas. (Mamma och Elin var också där, men Emma saknades tyvärr. Hon firade mig lite senare.)
 
Och jag fick presenter!
 
Det var soligt en dag eller två och jag köpte en skärm.
 
Sen började jag mitt sommarjobb på infektionsmottagningen. Jag mådde inte så bra första veckan, det blev midsommar och med den kom halsflussen. Det var drygt. Men mitt i mitt halsflussflöde på instagram fick jag en ny följare, en person som funnits i mitt bakhuvud i ett tag, någon som jag haft lite kontakt med föregående höst. Daniel hette han.
 
Det blev juli och jag och familjemedlemmar gick som vanligt på diverse loppisar och andra marknader. En del fynd blev det, men kanske inte just de här.
 
En solig dag träffade jag Ola (utanför bild) och Elin och Elins syskon Mattis och Karin.
 
Kusin Elof fyllde år och blev förstås firad. Här min kusin Pernilla, jag, syster Elin och kusin Filippa. Den här bilden fick mig att skratta så jag inte kunde andas när den var nytagen. Jag vet inte, det är något med Pernillas ansikte just här som lockar fram det... Jag tror Pernilla bjuder på det här. Det kommer en bättre bild på henne senare. Eller ja, typ i alla fall.
 
I juli var jag också kattvakt (åt Pippi och Nethifa) och jag träffade Daniel en första gång och sen en gång till. Den andra gången träffade vi på två flickor som hade gjort armband (eller kanske inte träffade på, de såg mig och styrde benen rakt mot mig). En femma kostade de och jag hade bara en tia. "Du kan ta två" sa den ena flickan, och jag fick ett och Daniel ett.

Lucka 21

Sen blev det mars och vår och jag tog en promenad med Björn. Annars bestod nog mars och april mest av plugg, praktik och diverse idioti.
 
Elin och jag hade ett litet släktkalas för att fira våra födelsedagar.
 
Det blev april och påsk och äggen blev himla granna.
 
Och så fyllde jag år och fick presenter, och den här vackra buketten från mina vänner i Osby.
 
Anna och Markus bjöd mig på spelning i Kulturkvarteret. Och samma kväll bjöd Emma hem mig på fika.
 
Sen blev det Valborg och jag tittade på brasan i Helge å med Emma och Fanny.

Lucka 20

Här kommer ett litet skamset hej så här precis på gränsen mellan lillejulafton och julafton. Ibland blir det inte som man tänkt sig. Särskilt blir det aldrig som jag tänkt mig när det handlar om tid. Jag har inte varit hemma och därför inte fått ihop luckorna. En anledning att jag inte fick ihop dem innan är att jag haft svårt att få till det med bilder. Därför tänker jag så här: Jag sammanfattar helt enkelt mitt år 2015 men lite bilder, som ni kanske sett förr. Det får bli så. Jag får väl försöka komma på något mindre ego sätt för denna kalender nästa år eller så är den lika ego eller så lägger jag ner den. Vi får se. Här kommer i alla fall mitt 2015. (Fast jag egentligen borde slå in julklappar nu. Men det gör jag också. Allt på en gång.)
 
Året inleddes med kattvaktande. På bild fina Pippi som nu tyvärr inte finns mer.
 
Nethifa och Pippi, ett ganska underhållande par, men som tyckte att det var onödigt att den tillfälliga matten sov på natten.
 
Helge å och Hammarsjön var överfyllda. Mina bilder avslöjar också att jag var lite social med Emma och med Elin och Ola och kanske någon mer som nu är bortglömd. Annars var det väl mest skola som gällde.
 
I februari fyndade jag på Röda korset.
 
Och någon gång var det så här vackert dimmigt.
 
Och så var jag på kalas!

Inte lucka 21

Konstigt nog inga klagomål än. Alltså, det var meningen jag skulle åka hem från Malmö i går och då göra de sista luckorna i kalendern. Men jag råkade stanna. Men i morgon ska jag hem och det kommer bli någon slags luckor. Nu blir det i stället lite instagram från Malmö. Hoppas det också funkar.
 
Jag skriver för övrigt detta på mobilen liggande i Daniels soffa, med utsikt katten Agnes i mitt knä, varm pojkvän som öppnar balkongdörr och ett stearinljus.
 
På väg till Malmö satt jag bredvid en hund som hela tiden stod upp och en annan som försökte bita sig ut ur buren.
 
Soffutsikt i dagsljus.
 
10 plus och mycket svag is.
 
Söta Doris med blicken.
 
Fina Agnes med en annan sorts blick.
 
 
Gick förbi denna gata och tänkte på min bror, icke-slaktaren.
 
I dag har Daniel jobbat och jag har gått ensam på stan. Lite för mycket folk och eventuella baskelusker för min smak men jag lyckades komma hem med ganska mycket (det mesta till mig själv, hade ju inte packat för så många dagar så hade ju inget val, eheheh). Snäll tjej på Vero Moda gav mig en stor silverkass till min ensamma tröja, så att alla mina andra påsar också fick plats. Perfa.
 
I morgon bloggar jag igen. Det lovar jag. Nästan. 

En bonuslucka, åtminstone inte lucka 20

Hej!
 
På grund av orsaker är inte detta dagens lucka. Dagens lucka kommer i stället med lite tur dyka upp framåt kvällen/natten. Kanske kommer ni inte märka det eller ens läsa de här raderna (eftersom jag inte lägger upp någon länk). Jag är ju en tidsoptimist som försöker vara någon slags duktig flicka, och nu gick det bara inte. Men förhoppningsvis lite senare.
 
Men till er som har gått in på min blogg självmant för att kolla var dagens lucka tagit vägen kommer här en liten belöning i form av Instagrambilder.
 
Två hundar från Åhus förra helgen. (Egentligen är detta från ett filmklipp.)
 
 
Jag och tärnan Linda.
 
Jag var hos min syster i måndags, blev bjuden på mat och så pysslade vi ihop kort. Och tittade på hennes fina gran.
 
Tomtarna är framme. Det blir mer och mer jul här.
 
Jag var hos en kollega i veckan och fick med mig hem en snögubbe som hon gjort. Söt va!
 
Och så lite frost och pastell på det. (Kan tyvärr inte styra att texten kommer så här långt ner, på grund av instagramformatet.)
 
Hoppas ni får en fin fjärde advent! Förhoppningsvis återkommer jag med dagens riktiga lucka lite senare och resten av luckorna dagarna som är kvar.

Lucka 19

Kanske mitt favoritträd i Kristianstad. Ser du damen i trädet så gör du.

Lucka 18

I lucka 18 hittar vi julmonstret. Men frukta icke, han kommer bara fram i snö.
 
Tur/otur.

Lucka 17

 
I december 2013 råkade jag komma på Kitty och Tomten mitt i en fotosession.

Lucka 16

Påsken 2013 var det så här juligt och fint i Brösarp.

Lucka 15

I början av 2013 var Kristianstad vitt.
 
Lite sånt här hade trots allt inte skadat.

Lucka 14

Tydligen var det 2013 jag kom på titeln på min framtida bok och ungefär vad den skulle handla om (lite senare hände en liknande sak på jobbet på riktigt. Jag var rätt förpluffad). Tyvärr var det längesen jag skrev på den. Jag kom liksom av mig när jag snurrade in mig lite för mycket i olika perspektiv. Men visst tycker ni att jag borde ge det en chans igen? (Det gör jag så gärna, lite mindre arbetstid och mer energi bara så fixar jag biffen!)
 
Dessutom hade jag bra lugg!

Lucka 13

Jag önskar er en fin Lucia med en bild på kissekatt. Detta är från juni 2013 när Nethifa var inneboende ett tag,
 
Vi hade det rätt bra ihop.

Lucka 12

Dimmig morgon.
 
Det är inte lätt att vara människa. Var ska man ta vägen egentligen?
 
Lättare att vara båt då och bara ligga på rad, eller jag vet inte.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0